När folk tänker på intelligens, är det första man oftast tänker på IQ-tester, men intelligens går att mäta på många fler sätt än så. Faktum är att det finns många typer av intelligens.
När människor hör ordet intelligens, tänker man ofta på prestation i skolan, matematik och logiska problem. Detta beror på att det mest välkända måttet på intelligens är IQ. Dessa tester har haft stor betydelse inom utbildning, psykologi och forskning, men de ger inte en komplett bild av människans förmågor.
Vad IQ egentligen mäter
IQ står för intelligenskvot och är ett resultat från standardiserade tester som försöker mäta olika kognitiva förmågor. De allra flesta IQ-tester handlar främst om mönsterigenkänning och logisk problemlösning. Testerna är konstruerade för att mäta hur snabbt och effektivt en person kan analysera information och lösa abstrakta problem.
Att kunna se mönster, och lösa abstrakta problem är praktiskt i många yrken, många begåvade individer har varit duktiga på spel som blackjack och poker på casino utan spelpaus, så det är ingen fråga om att IQ kan vara ett bra mått på intelligens, men problemet är att de speglar inte hela bilden.
IQ säger en viss del av mänsklig begåvning, men ingenting om kreativitet, social förmåga, konstnärliga förmågor eller praktiskt kunnande. En person kan därför ha ett genomsnittligt IQ-resultat men ändå vara exceptionellt begåvad inom andra områden.
Logisk-matematisk intelligens
Den logisk-matematiska intelligensen är den typ som traditionellt kopplas starkast till begreppet intelligens, och som mäts bäst genom IQ. Den handlar om förmågan att analysera problem logiskt, förstå abstrakta samband och arbeta med siffror och strukturer.
Ifall du har hög logisk-matematisk intelligens, har du säkert enkelt för matematik, naturvetenskap och andra tekniska ämnen. Även om den här typen av intelligens är viktig, är den långt ifrån den viktigaste.
Social och emotionell intelligens
När det kommer till social intelligens, handlar det om din förmåga att förstå dig på andra människor och deras känslor, motivationer och perspektiv. Emotionell intelligens handlar mer om hur man förstår och hanterar sina egna känslor.
Dessa två former av intelligens spelar en central roll i mänskliga relationer. Ifall man har stark emotionell och social intelligens är man oftast empatisk och skicklig på att samarbeta.
De kan läsa av kroppsspråk, tolka sociala signaler och anpassa sitt beteende efter situationen. Ofta är det den i gruppen som förutspår hur en film kommer sluta redan i början. Detta gör dem ofta framgångsrika inom yrken där mänsklig kontakt är central, som säljyrken, ledarskap och terapi för att nämna några exempel.
Kreativ och konstnärlig intelligens
Kreativ intelligens handlar om förmågan att tänka nytt, skapa idéer och se oväntade kopplingar mellan olika saker. Den är väldigt nära kopplad till konstnärliga uttryck som att spela instrument, skapa konst, design samt litteratur.
Kreativ intelligens präglas av fantasi och innovation. De tänker utanför ramarna och skapar oförutsedda lösningar på problem. De tenderar att ha unika perspektiv på saker och ting.
Konstnärer, musiker, designers och uppfinnare använder ofta denna typ av intelligens i sitt arbete. De skapar nya uttryck och perspektiv som kan förändra hur vi ser på världen.
Här brister IQ-test totalt, eftersom att kreativitet är oerhört svårt att mäta, eftersom att det handlar om situationer som inte har rätt eller fel svar ofta. Det finns inget mått som mäter hur kreativ någon är.
Kroppslig och praktisk intelligens
Den kroppsliga intelligensen handlar om din förmåga att hantera din kropp skickligt och kontrollerat. Den är otroligt viktig när det kommer till sport, dans, hantverk och andra praktiska yrken.
Idrottare, kirurger, hantverkare och dansare utvecklar ofta en mycket avancerad kroppslig intelligens. De rör sig med metodiska och exakta rörelser, och kan reagera snabbt på förändringar i sin omgivning.
Praktisk intelligens handlar snarare om att lösa verkliga problem. Det kan vara att navigera i en ny stad, laga en stol eller hantera komplexa vardagssituationer. Trots att den är väldigt bred i sin definition är den sällan diskuterad, och förekommer inte särskilt ofta i akademiska miljöer.
Självinsikt och naturintelligens
En annan form av intelligens som är väldigt viktig är självinsikt, också kallad intrapersonell intelligens. Den kan tyckas vara lik emotionell intelligens, men självinsikt handlar snarare om hur väl din hjärna begriper dig själv som person. Vad är dina styrkor, svagheter och drivkrafter.
Ifall man har en hög intrapersonell intelligens, tenderar man att reflektera väldigt mycket över sina egna tankemönster och egna gärningar. Denna förmåga kan bidra till personlig utveckling och bättre beslut i livet.
Naturintelligens handlar i sin tur om att förstå naturens system och mönster. Denna intelligens syns ofta hos biologer, ekologer, lantbrukare och personer som har en stark relation till naturen. De är ofta duktiga på att se ekologiska samband och tolka förändringar i miljön.
Existentiell intelligens
Existentiell intelligens, är mer filosofisk i sin natur än vad de andra alternativen är. Den handlar om förmågan att kunna reflektera över de största frågorna i livet. Moral, döden, universum eller människans roll i världen.
Personer med stark existentiell intelligens tenderar att tänka mycket på filosofiska och existentiella ämnen. De kan fundera över varför vi finns, vad som är rätt och fel, eller vad som egentligen ger livet mening. Det krävs väldigt djup reflektion och abstrakta resonemang för att tänka i dessa mönster effektivt.
Intelligens är som sagt mycket mer än bara ens resultat på ett IQ-test. Det säger något om ditt logiska tänkande, men intelligens i helhet är så mycket mer än bara den biten.
