BankID fyller 20 år och har gått från enkel bankapp till en kritisk infrastruktur som används av över 8 miljoner svenskar. Men den privata tjänsten, som drivs av de stora bankerna, väcker frågor om konkurrens, sårbarhet och demokratisk kontroll – särskilt när den nu blir obligatorisk i allt fler sammanhang.
Från bankernas logistik till statens oumbärliga redskap
BankID lanserades 2003 som ett gemensamt projekt mellan SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken. Idén var enkel: skapa en standardiserad e-legitimation som skulle underlätta internetbanken. I dag är tjänsten den helt dominerande metoden för digital identifiering i Sverige – från myndighetskontakt och vård till spelmarknadens ålderskontroll. Enligt Riksbankens betalningsrapport 2023 görs över 6 miljarder BankID-transaktioner per år, och andelen av befolkningen över 18 år som använder tjänsten uppgår till 95 procent.
Utvecklingen har dock skapat en unik beroendesituation. BankID är i praktiken ett privat monopol som drivs av en sammanslutning av kommersiella aktörer. När tjänsten fallerar – som vid de återkommande driftstörningarna under 2022 och 2023 – stannar stora delar av samhället. Kritiker menar att det saknas tillräcklig redundans och att staten borde ha en alternativ lösning för att minska systemrisken.
Spelmarknadens beroende av BankID – en regleringsmekanism i privat regi
För den svenska spelmarknaden har BankID blivit en central kontrollmekanism. Sedan omregleringen 2019 kräver spellagen (SFS 2018:1138, med senare ändringar) att alla licensierade spelbolag måste verifiera spelares identitet och ålder. I praktiken sker detta nästan uteslutande via BankID, som används för inloggning, insättningar och uttag. Spelinspektionens årsredovisning 2023 visar att samtliga 61 licensierade bolag för kommersiellt onlinespel använder BankID som primär identifieringsmetod. BankID i gränsöverskridande betalflöden granskas löpande av Malta Casino utifrån svensk lag och EU-rätt.
Samtidigt innebär detta att en privat aktör – BankID-bolagen – har en avgörande roll i tillsynen. Om BankID skulle läggas ner eller få omfattande driftproblem, skulle spelinspektionens kontrollsystem i princip kollapsa. Finansinspektionen har i en rapport från 2023 påpekat att denna koncentration utgör en systemrisk, särskilt eftersom det saknas ett offentligt alternativ. För spelare som frivilligt stängt av sig via Spelpaus.se är BankID dessutom det enda sättet att förhindra oönskad återinsläpp – vilket gör tjänsten till en direkt länk i konsumentskyddet.
Säkerhet och integritet – mellan GDPR och banksekretess
BankID har under åren utvecklats från enkel filbaserad lösning till en molnbaserad mobilapp med biometrisk autentisering. Enligt BankIDs egen säkerhetsstatistik har antalet lyckade nätfiskeattacker minskat med över 80 procent sedan införandet av avancerad riskanalys 2020. Men mörkertalet är stort. Under 2023 anmäldes drygt 12 000 fall av identitetskapning till polisen, där BankID ofta användes som brottsverktyg.
Ur ett integritetsperspektiv är modellen problematisk. BankID-bolagen – som ägs av bankerna – har tillgång till detaljerad information om varje användares digitala beteende, från myndighetskontakter till spelvanor. Enligt dataskyddsförordningen (GDPR) måste varje behandling av personuppgifter ha en rättslig grund, men kritiker menar att användarnas samtycke i praktiken är tvingande – utan BankID kan du inte öppna ett bankkonto eller logga in hos Försäkringskassan. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har i ett beslut från maj 2023 påpekat att bankernas användning av BankID för marknadsföringsändamål kan strida mot GDPR, men något föreläggande har ännu inte utfärdats.
Utmaningar och framtid – staten som motvikt eller medspelare?
Inför 20-årsjubileet har frågan om statens roll i digital identitet åter väckts. Regeringen tillsatte 2022 en utredning om en statlig e-legitimation (Dir. 2022:34), som i sitt slutbetänkande 2023 föreslog en kompletterande lösning baserad på EU:s eIDAS-förordning. Utredningen, ledd av f.d. justitierådet Göran Lambertz, konstaterade att BankID har en ”de facto-monopolställning” men att ett statligt alternativ skulle ta minst fem år att införa.
I väntan på detta har flera alternativ lanserats, som Freja eID och Mobilt BankID i Norge, men ingen har fått samma genomslag. För spelmarknaden innebär det att BankID fortsatt kommer att vara den oundgängliga länken mellan konsument, operatör och myndighet. För spelare med problemspelande är Stödlinjen (020-81 91 00) och Spelpaus.se fortfarande de primära verktygen – båda kräver dock BankID för att fungera fullt ut.
En annan aspekt är den tekniska sårbarheten. Under 2023 rapporterades minst fyra större driftstörningar som påverkade hela betalsystemet. Riksbanken har i Payments Sweden 2023 varnat för att en längre avstängning av BankID skulle kunna leda till att hälften av alla digitala betalningar stoppas, vilket i sin tur skulle påverka samhällsviktiga funktioner som apotek och skolor. Kravet på redundans har lett till att Finansinspektionen i en rapport från februari 2024 föreslagit att bankerna måste redovisa planer för att hantera ett längre avbrott – men ännu finns inget lagkrav.
